Idag, då vi kom hem med Limppu och Stigu, på tremanhand, kurvade en blå transportbil bredvid oss med ylande sirener och skrikande däck (åtminstone tyckte jag det lät så). Livia började genast att skrika och jag funderade hur i världen jag skulle komma ifrån situationen på ett civiliserat sätt och med äran i behåll. Ville ju föregå med gott exempel åt de närvarande barnen också. Ur bilen flyger en karl som ställer sej framför mej och antastar med mej tredje gradens förhör.
Efter en kort, men rätt häftig debatt, kom vi överens om att även denna tvist kunde förlikas med pengar. Som så många andra dylika i dagens samhälle. Allt rör sej bara om pengar. Så kallt och känslolöst.
Tycker jag ändå kom relativt lätt och oskadd undan efter att ha pungat ut med 32€ i lösensumma åt glassbilens chaufför.
Årets fassja torkar smulten choklad från skjortbröstet.
No comments:
Post a Comment